.

Ska Sverige få den av Åkesson föreslagna högerregeringen? Det är SD som håller i taktpinnen, de pekar ut exakt vilka som ska regera och hur konstellationen ska vara sammansatt. Åkesson styr processen och högerpartierna dansar efter, C öppnar nu för att göra samma sak. Det är ett SD-initiativ och självklart innebär det att SD kommer vinna på det. M gör allt för att plötsligt låtsas som att man kan trolla bort SD-mandaten och rubba den matematik som valresultatet gett. Det man i åratal från M, förklarat för omvärlden och inte minst för C, att är omöjligt. För självklart inser M att budgeten såväl som övrig politik kommer att behöva säkras hos den vars mandat man regerar på, dvs SD. Nu handlar allt bara om att försöka mörka detta faktum, så att C ska kunna byta sida och klara sin svekdebatt. Frågan om vi rödgröna skulle agera gemensamt i tex en budgetomröstning när S, V och MP har fler mandat än en eventuell högerregering är ju en fullständig självklarhet. Vi skulle kunna göra upp om en sån budget på studs. Det begriper ju alla? Hela anledningen till att C valt vår sida och Magdalena Andersson är ju för att det inte finns en majoritet utan SD på högersidan. Den forna alliansen är alltså den minsta koalitionen i riksdagen och vi som är traditionellt rödgröna är fler tillsammans. I opposition mot en SD-stödd högerregering skulle vi givetvis använda våra mandat för att få igenom mer rödgrön politik. Vi har lämnat decemberöverenskommelsen bakom oss, och som sagt, även med en sådan på plats, har S, V MP fler mandat än den regering man nu talar om. Så antingen säkrar Kristersson och C sin budget hos SD, eller så ska Kristersson och C regera på en rödgrön budget hela mandatperioden. Att S-budgeten föll vid några tillfällen när Magdalena Andersson var statsminister/finansminister har varit med på Moderaternas topplista över bevis på att S inte kan regera. Självklart kommer Ulf Kristersson inte kliva på som statsminister utan att ha säkrat regeringens budgetar med SD. Redan 2019 lovade M, C det dom nu erbjuds, då valde C Löfven eftersom man inte ville vara beroende av SD i budget och alla andra beslut. Den enda eventuella skrällen med gårdagens besked, är att C nu i så fall öppnat för precis det dom tidigare sagt blankt nej till. Såväl S som M har förklarat att man inte kommer agera stödparti åt varandra, då återstår det att regera med S, V, MP eller ingå i det C innan valet med förakt brukade kalla ”SD-regeringen”. Tar man steget och byter sida, är det förstås ett vägval som i slutändan enbart kan sluta på ett sätt, dvs C får göra som L, och efter valet 2030 ingår Åkesson i regeringen. Dessutom hoppas SD att den påhittade ”oppositionsrollen” som M och nu eventuellt C designar åt honom, ska göra att SD återigen blir större än M. Det är ingen tvekan om att Åkesson håller i taktpinnen.