Emil Verbeij

Finns såklart många sossar som inte skulle ha något emot att Dadgostar, Sjöstedt eller Esbati blir ministrar. Även S-strateger som egentligen inte vill det ser säkert också att det skulle skapa ett mer stabilt regeringsunderlag. Men S har ju inte i egna händer att tillgodose V:s krav (precis som man inte har i egna händer att sudda ut V:s röda linje åt C). Den delen går inte för Magdalena Andersson att trolla bort. Att rösta på M:s talmanskandidat är en krigsförklaring som är helt missriktad, @dadgostarnooshi och @idagabrielsson. Spelar man ett svinhögt spel måste man också sen kunna titta alla som vill ha slopat karensavdrag, indexerade statsbidrag, bättre pensioner, tandvårdsreform och stoppade vinster i skolan i ögonen om det skiter sig. (Ja, kontrollen över reformerna är större från departementen än ett samordningskansli, men nu börjar insatserna bli så höga att risken för att det inte blir något kryper närmre). V och C:s ingång i regeringsförhandlingarna är kortsiktig. Hittas en stabil lösning är det inte osannolikt att det blir två mandatperioder (Ekonomin har till slut vänt uppåt. Över tio år av olika insatser mot gängen börjar ge resultat. USA väljer ny president 2028). Till C: vill ni isf rycka plåstret med V nu eller 2030? Varför inte nu om det kan ge större sakpolitiskt inflytande över riktningen? Till V: är en mandatperiod i samordningskansli verkligen så illa att det är värt att riskera nyval eller nytt högerstyre? Ta sikte på 2030 och städa internt under tiden (och ta betalt dyrt sakpolitiskt). Oavsett vilket: ta den där j-vla fikan som Gabrielsson tjatar om.